I, Felix.

Då var det slut då. Nu är det öde. Tomt. Ledsamt. Fick ett mail om omgående stängning i fredags förmiddag, det kom något som en chock. Visst, vi har väl haft det på känn att det kanske inte skulle gå i slutändan men samtidigt hoppas man ju, hoppas på att allting ska lösa sig så att man får jobba vidare med Robert, Emmie och Staffan, att man kan fortsätta vara en mötesplats i city där folk kan komma och hälsa på när dom har tråkigt eller väntar på någon.

Vad Robert och Emmie har gjort för mig är svårt att beskriva i ord. De är inte längre arbetskamrater, de är mina vänner, min familj. Att då se detta klappa igen och släckas ner, det gjorde riktigt ont.

Jag hoppas, hoppas, att vi fortsätter att leverera ute i livet, att vi behåller kontakten men framförallt, att vi kan gå vidare vetandes att vi gav allt för varandra, vi ställde upp i vårt och torrt för varandra, för familjen.


Så, till Robert, Emmie, Staffan och alla de andra "regulars" från svunna och nutida tider; Niklas, Carro, Therese, Maja, Chris, Janne, Tilkku, Mats, Jilborn, Sanna och Linda -- Tack för att ni gjorde detta till en oförglömlig upplevelse.

Ni.Är.Bäst.


//Felix